Lilla Lizzy som bodde ett par månader här innan hon också försvann spårlöst :(. Det var en katt jag såg på blocket som jag vart helt förälskad i! Hon var lite äldre och hade en sjukdom som gjorde att hon tappade tänder så hon hade bara några kvar men kunde äta och så som vanligt. Hon var urmysig så det var riktigt tråkigt att hon försvann! :(
Som sagt haft otur med katter här!

Jag har nog aldrig haft sån otur med katter som dom senaste åren. Jag är en riktig kattmänniska! Älskar katter och kan inte leva ut kan! Vi har alltid haft katt i familjen, först våran Trolle som vi hade när jag var riktigt liten och mamma och pappa ff var gifta. Sen skildes dom och Trolle följde med pappa,mig och min bror till lght. Men då han inte trivdes i lght så rymde han tillbaka till vårat hus. Efter några såna rymningar bestämdes det att han fick bo kvar med familjen som hade flyttat in. Det var ju där han ville bo! Åhhh vad jag grät och har gråtit över älskade Trolle, världens underbaraste katt och det var nog han som fick mig att bli denna kattmänniska jag är idag. Det här var ju för Trolles skulle så ingen otur så. 

Med mamma och min syster följde våran yngre katt Skrållan som blev 16 år innan mamma tog bort henne då det var dags för henne. Frisk och fick 2 kullar bebisar!

Mamma och plastis skaffade en katt som hette Benz, underbar katt MEN han kissade inne. ÖVerallt! Det gick inte att gå honom att sluta så han fick somna in också. :( Nu kan jag förstå det men då förstod jag det inte. Gud så arg jag var!

Flyttade hemifrån ihop med min första pojkvän. Vi blev sambos och snart skaffade vi våran första katt ihop. Våran förstis, våran Sirpa så min och Totte´s katt idag är döpt efter!

Även mitt ex älskade katter så efter 6 år lyckades vi ha 5 katter ihop ;) Alla lika älskade och underbara! Vi förlorade enbart en som blev påkörd! Älskade Pirri som var en otrolig speciell katt!

Jag tog med mig katterna när vi flyttade isär och tyvärr försvann 2 av dom men mina 3 förstisar Sirpa,Tulta och Castro fanns vid min sida i flera år till. Flyttade till Lerum, där katterna stormtrivdes och var otroligt älskade av familjen. När jag separerade och flyttade hem igen så tog jag det enormt svåra beslutet att låta dom stanna kvar på det stället dom trivts allra bäst. Tyckte att dom inte skulle behöva flytta mera för jag är en rastlös själ och dom fått flytta med mig många gånger! Det gör ff ont när jag tänker på dom men jag fick 8 år ihop med dom och gjorde det bästa för dom!

Flyttade hem till Norrköping igen, först till pappa men när jag sen fick egen lght så fanns saknaden efter katt där. Då kom finaste Kisse in i mitt liv! Åhh vilken speciell och mammig katt det blev! En äkta utekatt som följde med oss och hundarna på promenaderna.

Det är här all otur börjar!

Skaffade en lite lurvig kattkompis till henne men som försvann bara några veckor efter vi flyttade hit till Totte. Vi tror att det var en rovfågel som tog henne :(

Men kisse var med oss och efter några månader som flyttade Loppan hem till oss, också en go och speciell katt. Motsats till Kisse, älskade husse!!!!

Vi märkte först att Loppan var dräktig och vi var jätte lyckliga över det, sen märkte vi att Kisse var dräktig, båda två lyckades bli det och det tyckte vi var lite roligt.

Ända tills den kvällen vi trodde att Loppan skulle föda, Totte hade vakt och jag gick in och la mig. Efter några min kommer Totte in och säger "Jag tror Loppan slutade andas". Eller hur, sluta skämta säger jag! "Jag menar allvar". Då rusade jag upp ur sängen och ut till Loppan och ja, lilla stumpan hade slutat att andas och låg där livlös. Då såg jag det röra sig i magen. Usch det var något av det hemskaste vi varit med om. Vi inser att bebisarna lever DÄR INNE och vi gjorde allt för att rädda Loppans 4 bebisar men det gick inte. Usch tårarna rinner när jag tänker på det.

Ok, tänkte vi, vi har ju Kisse kvar iaf och hon ska ju få bebisar. Tills en dag då räven tog henne! antagligen för att hon var dräktig och inte lika snabb som förut. Räven fick sig dock en känga av Jizza som som försvarade Kisse som om det var hennes egen bebis. Tyvärr så dog Kisse också. 2 av våra katter på bara ett par månader! Snacka om att jag grät och var ledsen!

Totte vägrade skaffa mer katt för jag blev så otroligt ledsen och tog åt mig när dom försvann eller så men till slut övertalade jag honom att en stallkatt, det kan jag väl åtminstonde få!

Så när Pipan var dräktig så hade jag beställt en stallkatt och tror ni inte att Pipan får en enda kattbebis, min älskade Gråis! Som faktiskt snart varit med mig i 2 år!!!!!! Det är också en otroligt speciell katt som vet vad HON VILL och man gör inte vad som helst med henne åh vad jag älskar henne. Var med när hon föddes och efter det har hon en speciellt plats i mitt hjärta!!

Till slut så övertalade jag Totte om att skaffa oss en katt här hemma, Stina hade en liten flicka som jag var totalt kär i. Och enter Sirpa, våran nuvarande katt som faktiskt fått vara med oss 1 år redan. Det gått fort.

Hon och jag har ett riktigt speciellt band, hon var skygg och rädd när hon kom till oss. Jag låg i soffan i 3 veckor med henne för att skapa ett band,att hon skulle börja lita på oss. Det gjorde hon och om vi säger som så, hon är bara liiiiiiiiiiiiiiite mammig! Jag går före i allt, är jag hemma så finns det ingen annan. Husse får självklart kela och så men hon ska vara nära mig, konstant!

Hon öär skygg ute vilket vi tycker är bra, är knappt att hon går fram till Totte. Men det verkar som hon känner igen min bil för då kommer hon helt orädd fram till mig och slänger sig på rygg på marken och ålar och har sig. Haha hon är för söt!

För någon vecka sen så märkte vi att hon nog var dräktig och jag blev så glad! Vill ha en kull av henne och spara en bebis!

Men så i förrgårkväll kom hon in, var jätte orolig och kom inte till ro. La sig hos mig i sängen och till slut hörde jag henne morra/mjauma, tittade direkt på henne och då såg det ut som hon hade värkar. Bara det att hon blödde från vagina.... Ut kom en klump, är nu säker på att det var en moderkaka men inget foster! Jätte konstig! Hon blödde lite och var orolig men snart avtog det. Hon blev lugn och kelig, till slut somnade hon på rygg bredvid mig.

Under det här så ville hon helst krypa in under skinnet på mig, hon skulle vara så nära så nära mig. Totte utbrast "snacka om att hon litar på dig och har dig som trygghet!". Och jag, jag kände hur hon sökte efter mig och ville ha mig nära.

Hela natten var lugn, hon var uppe och åt, lekte några ggr men sen på morgonen när jag vaknade så hände det igen. Hörde henne med samma ljud, lite värkar och så kom en moderkaka ut igen! Tog bara några minuter så var Sirpa som vanligt, glad, kelig och ville ut! Hon stod och mjauma vid dörren, hon bara skulle ut!

Hon fick ett missfall helt enkelt :( Läste att fostren kan "lösas" upp i kroppen om det är tidigt gången. Hon löpte senaste för ca 4 veckor sen :(

Jag är jätte ledsen över dettta men är så glad över att vi har Sirpa kvar!

Hon är glad,sprallig, lekfull och äter utav dess like! Syns inget på henne att något skulle ha hänt! Vi har dock väldigt noga koll på henne och vid minsta lilla förändrig blir det veterinär!

Mina och sambons älsklingar har lite på sin lista i höst och vår. Det är tur man är miljonär! ;)

* Jizza måste operara bort en ful tand

* Kastrera Gråis och Sirpa

* Kolla tänderna på Nellie

Blev nellie imorse när hon fick komma ut i sin hage! Det var på tiden sa hon ;)
Veterinär tagit bort dränaget och allt såg jätte bra ut, skönt!

Nu är jag på norsholm, väntar på våran tid kl 13 för att göra en uppföljning av jizzas ögon. Hoppas det ser bra ut, vi själva ser stor skillnad på ögonen nu efter kortison och ciklosporin droppar.

bidde inte borttagning av drän idag, det rinner ff ur den så veterinär tyckte den skulle få sitta kvar tills imorgon! Ytterligare en dag inne för stumpan!

Imorgon är det även återbesök för jizza och hennes ögon på norsholm! Denna månad kommer inte på nåt sätt gå ihop då bara veterinärbesöket i lördags gick på mer än min ersättning jag får. Tjohooooo vad kul ;)
Och så måste jag köpa hö och betfor m.m, undra hur man kan charma tills pengar från nån vänlig själ :P ;)

Ska höra av sig så vi kan bestämma nåt om att ta bort dränaget. Det ser så fint ut så jag skulle kunna ta bort det själv men vill nog att vet kommer ut ändå. Vi får se vad hon säger!

Igår hjälpte sambon mig med att sätta upp en avdelning till nellie så hon kan få gå ut. För jag har en väldigt radtlös och uttråkad tjej i boxen :(. Lider så med henne!

Nu har jag fått in bilderna i datorn, mycket "roligare" att se ordentliga bilder från kameran då min mobil inte är som den ska.

Iaf nu tänkte jag berätta om Nellies "fina" skada!. Snacka om att vi hade tur i oturen i lördags att ca 45-1 tim efter jag hade åkt ifrån hagen efter ha kollat till hästar och tagit av Nellie eksem täcket då hon var genomsvett pga värmen, kom Stina för att kolla till "sina" hästar m.m

Då såg Stina såret på Nellies nacke/mankam och ringde direkt. Jag var ute och cykla när jag fick samtalet så ni kan ju ana att det gick snabbt hem och snabbt tillbaka till stallet!

Snälla!! Stina tog in Nellie eftersom flugorna hade party i såret! Tusen tack!!!!

När jag kom så behövde jag bara en snabb blick på såret för att konstantera att veterinär och sy var ett måste!

( varning för lite äckliga bilder)

Att ringa distriktsveterinär var lättare sagt än gjort, speciellt när man är lite stressad som jag lätt blir *harkel*. Först och främst hade dom bytt nr! Jag lyssnade 3 ggr men hörde ändå fel! Så stina fick till slut ringa och hon hörde rätt första gången       Hade fått fel på 1, tyckte det var en 8.....

Väl rätt nr hade jag problem med att trycka rätt siffra för att komma dit jag ville   

Haha när jag insåg det OCKSÅ! så bara skrattade jag, andades och lugnade ner mig! Då gick det JÄTTe bra att komma fram till Vet. Var berädd att lägga fram värsta argumenten för hon skulle komma ut då vi haft lite problem med dom att komma ut vid sårskador......

Men hon sa bara direkt att, "oj då,det måste vi ta och kika på.Kommer om ca 30 min". Det kändes skönt!

När Vet kom tyckte hon inte heller det var så mycket att diskutera, sys skulle det. Så Nellie fick lugnande och tjohej vilken lördagsfylla hon fick! Hönsmamma som jag är blev orolig när hon börja svajja men Vet och Stina tog det lugnt ;)

Hon fick stelkramps spruta, anti inflammatoriskt och efter hon tvättar områder runt såret och såret VÄLDIGT noga fick hon lokalbedövning tills det skulle sys.

Måste säga att jag blev positivt överraskad över hur noga denna Vet var med att göra rent och verkligen kolla såret!

Vet tyckte att såret såg så väldigt fint ut och att det var färskt så hon trodde ingen pencillin skulle behövas och jag hoppas det håller sig så, även fast jag tycker om att sticka ;)

Nellie fick 10 stygn och ett litet dränage. Dränaget ska förhoppningsvis tas imorgon.

Bidde boxvila tills imorgon för dränagets skull och sen måste vi komma på en lösning för hon får INTE gå med kompisar eller ha träd i närheten i hagen tills stygnen tas efter 14 dagar.

Såhär fin blev Nellie när allt var klart :)

Såhär kan det se ut efter ett veterinärbesök ;)

Så alltså på något sätt måste vi få till detta med utevistelse för Nellie, får se om vi kommit fram till något bra imorgon!

Nellie haft kompis inne med sig nu, Ebba och Mulle ha fått variera mellan att vara inne hos henne. Tycker det gått rätt bra fast imorse var Nellie mycket upprörd och sparkade lite i boxdörren. Ebba som kom för att byta av med Mulle tyckte dock det var riktigt skönt att komma, la sig och sov direkt   

Jag har strosat omkring lite med Nellie på kvällarna för att hon ska få röra på sig och så har hon fått äta gräs ordentligt. Då har hon varit väldigt nöjd ;)

Igår kväll var såret väldigt svullet men imorse såg det fin fint ut! Och jag införskaffade mig microcid på Vet inrådan och smörjde på så hoppas det ser lika bra ut ikväll :)

Håll tummarna att det fortsätter så!

Av det här inser jag ÄNNU mera hur viktigt det är med tillsyn OFTA på sommarbete, jag bara ryser av tanken på att Nellie skulle gått med det där öppna såret från fm till kvällen i hettan  och med alla dessa äckliga flugor! Snacka om rena mardrömmen!!

Bilder på såret kommer imorgon, jag får inte över bilderna från kameran till datorn *muttrar*

Ikväll verkade hon som vanligt, lite irriterad på att stå inne dock! Men vi var ute och åt lite gräs och strosade runt en stund innan jag åkte hem :)

Kommer en ordentlig redogörelse när bilderna finns på datorn!

Ni får lite andra bilder istället!